27. mar, 2017

Dag 2!

Vill börja med att be om ursäkt för stavfelen i det förra inlägget, jag skrev det på mobilen och den ville inte riktigt samarbeta! D: fixat nu.

Det har varit två långa dagar med diskussioner osv, schemat har varit fullspäckat från 08.00 - 23.30 båda dagarna. Den andra dagen fortsatte vi med diskussionerna och satte ihop en presentation på hur man kan förbättra fysiska och psykiska hälsan för astronauterna och på vilket sätt man kan utforma deras utbildning innan de åker upp i rymden. Den presentationen gavs sen för de andra delegaterna, och det är det resultatet som ska skickas till FN när rapporten är klar.

En av de lösningar vi föreslog var att använda virtual reality-glasögon under träningen. Astronauter behöver träna ca 2 timmar om dagen för att motverka effekten av muskelförtvining tex, och om man kan kombinera det med något som är roligt skulle det öka både välbefinnande och välmående! Då skulle man kunna springa på ett löpband men se central park istället för en grå vägg. 

På lunchen satt jag och pratade med en fransk tjej som har gjort HI-SEAS! Det är ett fett coolt experiment som är sponsrat av NASA och går ut på att man får åka till Hawaii i fyra månader. Låter nice va? FEL! Man blir instängd i ett litet utrymme på toppen av en vulkan, och sen ska man simulera hur det är att bo på Mars. Man får alltså inte gå ut om man inte har på sig rymddräkt, äta frystorkad mat, och all kommunikation med omvärlden är försenad med 20 minuter för att simulera avståndet. 

Jag hade tusen frågor och hon var jättetrevlig och svarade på allt. Hon hade varit instängd tillsammans med fyra amerikaner och en kanadensare, och sa att man förlorade sitt tidsperspektiv jättefort! Om man bara umgås med samma personer i samma rum väldigt länge har man liksom ingenting att hänga upp minnen på, för allt som händer är väldigt liknande varandra. Hon kunde inte komma ihåg om en viss händelse var för en vecka sen, en dag sen, eller tre månader sen. 

Jag pratade också med en italiensk man som är en av dem som är kontaktperson för astronauterna på International Space Station! Det är viktigt att astronauterna får prata med någon de känner igen när de har kontakt med jorden, så därför vill de ha så få som möjligt som har kontakt med dem där uppe. Han hade en väldigt lugn röst, så jag kan tänka mig att det passade väldigt bra att ha honom där! Nån gång när de skulle testa kommunikationssystemen var de tvungna att prata konstant i 10 minuter, och då hade han läst upp statistik från Oktoberfest i Munchen. Hur många liter öl som hade druckits, hur många kg korv som ätits, hur många som hade blivit för fulla och omhändertagna av polisen. Det är vetenskap det.