25. mar, 2017

ESA HQ

Astronauten och före detta minister i franska regeringen, Claudie Haigneré, blir intervjuad efter öppningstalet till konferensen E-SGW.

Det här är i "Room A" (påhittigt namn), på ESAs högkvarter i Paris. Här har många viktiga beslut om Europas rymdindustrin tagits!

Igår var första dagen av konferensen, vi är ca 100 stycken delegater från typ 22 olika länder och alla är yngre än 35 år! Målet med konferensen är att producera ett dokument som ska skicka till FN för att rådgiva dem om hur de ska tycka i rymdfrågor, och de vill ha ungas perspektiv på det! Som jag skrev i mitt förra inlägg var jag i gruppen som handlade om Space Exploration, och vi har haft diskussioner om hur man ska lösa problem som rör psykologi och fysiologi för astronauter på långa uppdrag, typ åka till Mars.

Man kan påverkas på många olika sätt av rymdresor, det är mycket strålning som kan leda till cancer, illamående och blodsjukdomar. Man blir också påverkad av tyngdlösheten genom att musklerna förtvinar och benen blir försvagade. I dagsläget har man uppdrag i rymden som kan vara mellan en vecka till max ett år, men om man skulle åka till Mars skulle ett uppdrag kunna vara tre eller fyra år. Det gör att alla de effekter som astronauter påverkas av idag blir mycket värre! För att lösa det här skulle man tex kunna ha konstgjord gravitation genom att rymdskeppet snurrar, eller att ha vattentankarna inbyggda i väggarna på rymdskeppet för att låta vattnet skydda mot strålning.

Det finns också många effekter på psyket. Man skulle kunna tro att det värsta är att vara på Mars, långt bort från allt och med typ 30 minuters väntan på alla kommunikation från jorden. Alla kommunikationssignaler som används färdas ju med ljusets hastighet, vilket är fort, men Mars är väldigt långt borta så det tar ändå väldigt lång tid för den att nå dit! Det är dock inte det här man är mest orolig för, utan resan dit! Tänk dig själv att vara mitt ute i ingenstans i typ 5 månader, ingen natt och dag (precis som i Kiruna hehe), ingenting att titta på utanför fönstret och förhålla sig till mer än stjärnor långt borta. Där är man fast tillsammans med fem andra personer på en liten yta och man kan inte ta vägen någonstans för att vara själv! Det här har vi diskuterat mycket, och det är väldigt intressant. Av tidigare erfarenheter vet vi att mat är väldigt viktigt, och om dagarna är monotona är det något man ser fram emot och det är bland det största samtalsämnet mellan besättningsmedlemmarna. Att göra maten bättre är väldigt effektivt för att höja stämningen!